STRATEGISK KOSTNADSHANTERINGSPROCESS (Strategic Cost Management Process - Del 1 av Pentti Enlud - fortsättning)

Strategisk kostnadshanteringsprocess

Den omfattande produktkostnadshanteringsprocessen startar när kundgruppens behov överförs till funktionerna i erbjudandet. Granskningsperioden för den planerade produkten är hela livscykeln från produktens födelse till att produkten skrotas vid slutet av dess livslängd. Att fokusera på hela produktens livscykel är ett grundläggande krav för en heltäckande produktkostnadshantering.

Den andra dimensionen är granskningen av produktens hela värdekedja, vilket innebär företagets interna kostnader och externa kostnader.

Kostnadskontrolltekniker används för att systematiskt minska kostnaderna för den planerade produkten. Dessa tekniker inkluderar följande kostnadshanteringsprocesser:

Ny produktkostnadshantering

• Målkostnadsprocess (Target Costing)
• Kostnadsplanering (Value Engineering)
• Interorganisatorisk kostnadshantering

Kostnadshantering av befintliga produkter

• System baserade på ständiga systematiska förbättringar (Kaizen Costing)
• Värdeanalys (Värdeanalys) och kostnadsplanering (VE)

En sådan kostnadshanteringsenhet kallas en Strategic Cost Management Process , eftersom den är ett kontinuum av flera välkända problemlösningsmetoder.

Designen av nya produkter börjar med att ta reda på kundens behov av produkten som designas och rangordna dem i ordningsföljd. I allmänhet, inom industrin, blir kundernas krav lika och så småningom hamnar designern i motstridiga valsituationer och så småningom går kostnaderna för produkten överstyr. Produkten i sig kan visa sig vara mycket högkvalitativ, men endast ett fåtal kunder är villiga att betala för lågvärde funktioner, i vilket fall produktens lönsamhet kan förbli blygsam.

I den strategiska kostnadshanteringsprocessen menar jag med ny produkt en produkt som redan har tillverkats, men som inte längre är konkurrenskraftig, till exempel prismässigt, och därför måste designas om.

Efter processen att prioritera kundernas behov är designernas uppgift att avgöra vilka funktioner hos den designade produkten som motsvarar vilket kundbehov. Dessa funktioner är designingenjörens lösningar för att implementera kundens krav.

Varje komponent som senare designas in i produkten representerar funktioner relaterade till produkten, därför måste kundkraven relateras till de funktioner som bäst representerar det aktuella kundkravet. Denna ransonering sker med en koefficient, som beskriver styrkan i korrelationen mellan komponenten/funktionen och kundkravet (exempel figur 1).

Som nämnts ovan ändras kundkraven till komponenternas/funktionernas betydelse. Detta är viktigt eftersom kunderna tänker på en produkt i termer av dess egenskaper, men produkter är designade i termer av funktioner och komponenter. För att analysera denna interaktion bestäms den procentuella påverkan av varje komponent/funktion på kundens krav och slutligen bestäms den relativa betydelsen av komponenterna/funktionerna.

På så sätt har två viktiga nyckeltal definierats; Relativ betydelseordning av kundkrav , som anger vilken vikt kunden ger varje kundkrav. Den andra är den relativa betydelsen av komponenterna/funktionerna i produkten i förhållande till kundernas krav.

Eftersom målkostnadskonceptet alltid utgår från kostnaderna för den befintliga produkten och dess delar, som är utgångspunkten för designen av den nya produkten, kan denna information användas för att beräkna värdeindex . Detta index bestämmer den relativa betydelsen av den granskade komponenten i förhållande till den relativa kostnaden för komponenten. Det kallas också för graden av betydelse för kunden, eftersom det visar om kundvärdet på den av kunden satta komponenten är korrekt i förhållande till den vikt kunden har satt för den. Målet med indexet är nummer 1, en siffra under ett betyder att kostnaderna för komponenten måste minskas utan att dess kundvärde eller kvalitetsnivå minskar. Om antalet däremot är fler än ett så måste kundvärdet på komponenten förbättras, eftersom för få kostnader har tilldelats den i förhållande till kundens uppskattning av komponenten.

Kostnadsbalansen för hela produkten kan hittas genom att beräkna kundvärdet för alla komponenter separat. Komponenter som avviker från värde 1 är föremål för värdeteknisk analys.

Value Engineering är ett verktyg för att lösa problem som det ovan. Dess mål är att producera funktioner som kunden behöver till lägsta möjliga kostnadsnivå, utan att kompromissa med produktens kvalitet eller funktionalitet.

Pentti Enlund
Expert för målkostnads- och värdeteknik
Mexlink Oy